Nordiske folkekirker i opbrud

Om bogen

Glæde og lettelse kunne spores overalt i de nordiske lande i befrielsesdagene i maj 1945. Der blev holdt takkegudstjenester. I tilbageblik på 2. Verdenskrig fremstod folkekirkerne som samlingsmærker for landenes truede nationale identitet.

Efter 1945 forsøgte de nordiske folkekirker at finde sig selv ved at gennemtænke den kirkelige tradition i forhold til den nationale kulturarv, samtidig med at de genoptog de nordiske relationer og i forlængelse heraf påtog sig internationalt ansvar. Men hvor længe varede efterkrigsperioden? Og hvad skete der siden hen, da nye udfordringer meldte sig, nationalt og internationalt? Og hvordan er udviklingen fortsat indtil i dag?

Indholdsfortegnelse

Jens Holger Schjørring, Introduktion

Kapitel 1: Virkelighedsbilleder efter krigen:
Aila Lauha och Ingun Montgomery, Inledning
Aila Lauha, Finland: Ansvar för folket förblir kyrkans kallelse
Ingun Montgomery, Norge: Att finna vägen tillbaka
Anders Jarlert, Sverige: Modernisering utan rättsuppgörelse
Jakob Balling, Danmark i befrielsesåret 1945-46

Kapitel 2: Folkekirke - nødhjælp - velfærd:
Björn Ryman, Inledning: Biståndet - en gemensam nordisk uppgift
Björn Ryman, Sverige: Från Europahjälp till internationell solidaritet
Aud V. Tønnessen, Norge: Et diakonalt vendepunkt i norsk kirkeliv - Kirkens Nødhjelp
Jens Christian Bach Iversen, Danmark: Fra luthersk identitet og kirkehjælp til økumenisk samarbejde og humanitær hjælp
Mikko Malkavaara, Finland: Från biståndsmottagare till biståndsgivare

Kapitel 3: Folkekirkens ordning og de politiske partier:
Ingmar Brohed, Inledning
Ingmar Brohed, Sverige: Folkkyrkans ordning, staten och de politiska partierna
Øyvind Norderval, Den norske kirke i etterkrigssamfunnet: Konflikt, nyorientering og reformer
Juha Seppo, Finland: Folkkyrka i ett alltmer pluralistiskt samhälle
Jørgen Stenbæk, Danmark: Folkekirken og de politiske partier efter 2. Verdenskrig
Pétur Pétursson, Island: Kyrkan, självständigheten och politiken

Kapitel 4: Vækkelsestradition i en sekulariseret tidsalder:
Pétur Pétursson, Inledning
Pétur Pétursson, Väckelser och kyrka på Island
Harald Hegstad, Den lavkirkelige vekkelsesbevegelse i Norge
Björn Ryman, Sverige: Väckelsetradition i ändrade samhällsförhållanden
Sixten Ekstrand, Finland: Mellan nyfolkkyrklighet och nypietism - väckelserörelserna i efterkrigstidens andliga turbulens
Frands Ole Overgaaard, Vækkelse - kirke - samfund i efterkrigstidens Danmark

Kapitel 5: Kirke og skole i et pluralistisk Norden:
Lennart Tegborg, Inledning
Lennart Tegborg, Svenska kyrkan och den svenska skolan på väg mott ett uppbrott
Thorkild C. Lyby, Danmark: Fra konfessionel til sekulariseret skole
Sigurd Hjelde, Norge: Mellom sekularisering og kristendom - forholdet skole/kirke i Norge i etterkrigstiden
Gustav Björkstrand, Finland: Från reell till formell konfessionalitet i religionsundervisningen
Hjalti Hugason, Island: Kyrka-skola i det moderna samhället

Kapitel 6: Folkekirke, økumenik og internationalisering:
Gunnar Heiene og Peter Lodberg, Innledning
Gunnar Heiene, Den norske kirke og økumenikken i etterkrigstiden
Peter Lodberg, Den danske folkekirke og det økumeniske samarbejde
Kjell Blückert, Svenska kyrkan och ekumeniken: 1945-1970
Simo Peura, Finlands Evangelisk-Lutherska Kyrka: Ekumeniskt engagemang i efterkrigstiden
Pétur Pétursson, Island: Folkekyrkan och de ekumeniska organisationerna

Kapitel 7: Teologisk nyorientering om folkekirken:
Sven-Erik Brodd, Inledning: Kontinuitet, förnyelse och internationella nyorienteringer i nordisk teologi efter 1945
Sven-Erik Brodd, Från teologiskt systembyggande till pragmatisk teologi: Den teologiska utvecklingen i Sverige efter andra världskriget
Roger Jensen, Norge: Videreføring av frontene og teologisk nyorientering
Minna Ahola, Finland: Den lutherska folkkyrkan och teologisk nyorientering
Jens Holger Schjørring, Den danske folkekirke i teologisk belysning
Pétur Pétursson, Island: Teologisk nyorientering
Petur Martin Rasmussen, Færøerne som del af Norden fra krigens afslutning 1945
Jens Holger Schjørring, Efterskrift

Forfatterfortegnelse
Register

Pressen skrev

Yvonne Maria Werner Historisk Tidsskrift

"Antologien är, som synes, rik på perspektiv och infallsvinklar, och den tematiska indelningen har möjliggjort en komparativ ansats där gemensamma utvecklingslinjer och nationella särdrag lyfts fram."